Esarosa

Slår på stort och skriver i bloggen för andra gången på bara några dagar, det ni ;o)
Ska försöka släpa mig ut idag en vända med hundarna, SOLEN skiner! Helt otroligt, den har lyst (hahaha) med sin frånvaro i flera dagar.
Har egentligen ganska mycket som behöver göras här hemma, typ städning och sånt trams, men när man är halvinvalid som jag så får man prioritera och jag anser att det är betydligt viktigare att jag och hundar får i oss lite solvitaminer än att dammtussarna ska försvinna ;o)
Lite irriterande dock att skjutfältet är stängt igen(!), är så sköna vägar att gå på där. Men får väl hitta någonannanstans att promenera =)
Åh, på tal om halvinvalid. De senaste dagarna har jag känt mig betydligt bättre i foglossningen, inte bra, men bättre och jag började få lite hopp om att det kanske kanske kanske skulle vända och bli bättre. Men vad händer då? JO men så klart börjar knähelvetet göra ont igen istället! =(
Vänstra knät som krånglat mest gör ont igen när jag går i trappor och ska resa/sätta mig. Och inat har jag haft värk i det högra knät.. ska det aldrig ta slut?

Jaja, shit happens.
Idag är svärfar Lasse här igen och hjälper Mangelito med att få till lite väggar i badrummet uppe. Kan vara ganska underhållande att titta på faktiskt, Mange är livrädd för att få fallande reglar i huvudet och påminner hela tiden om att spika fast dem ordentligt, hahaha, stackarn, han minns fortfarande regeln som dunsade ner rakt i huvudet på honom i våras =) Med den bulan han fick kunde man ju trott att han inte skulle minnas så mycket hihihihi

Just det ja, för att reflektera till rubriken så kan jag tala om att jag har en alldeles egen liten skvallerbytta här hemma. Mycket praktiskt om ni frågar vad jag tycker. Givetvis är det lilla Troja som skvallrar för matte om någon av de andra hundarna (läs: Storm) hittar på sattyg ;o)
Som nu för bara en liten stund sedan.
Hundarna var ute, jag satt inne. Hör att någon, som bara kan vara Troja hoppar på handtaget så ytterdörren öppnas. Hon är något av en expert på det.
Hon kommer in och tittar lite på mig, Beya och Riki kommer också. Troja sneglar mot dörren och tar två steg ditåt. Jag frågar henne vad det är, och frågar sedan vart hon gjort av Storm. Då går hon ut på trappen, lägger huvudet aningen på sned, lyssnar lite och vänder åter blicken till mig.
Jag frågar igen vart Storm är och säger till henne "hämta Storm". T rusar ut och blir borta en liten stund, kommer tillbaka själv och tittar på mig, jag frågar igen vart hon är och T vänder sig åt det håll hon kom ifrån, hon ser ut att säga: "kom så ska jag visa dig matte".
Så jag går ut och säger til henne att hämta skitungen. Troja rusar upp mot gäststugan. Kommer tillbaka till mig och vänder tillbaka till gäststugan igen. Inte så svårt att lista ut var Storm befann sig.
Under gäststugan.
Storm är lite av en expert på att fastna i och under saker, så jag hoppades på att hon bara inte hittade ut igen, finns bara ett ställe hon kommer in och ut på där nu. Så jag fick helt enkelt ställa mig där och locka på henne, och minsann, hör det kravla runt där under och plötsligt sticker en liten rödvit nos ut ;o)
Hon hinner inte mer än ut därifrån förrän polisen Troja kastar sig över henne och ger henne en uppläxning och talar om att man faktiskt inte får vara där!
Tror hon just då glömt att hon själv brukar krypa under om hon får en chans... =)

Bjuder på några gamla bebisbilder på Beya, Troja och Storm =)



Beyabus =)


Troja bebis =)



Stormvinden