Uppdatering

Operationen av Trojas tass gick bra.
Dock har hon fortfarande ont och det vätskar lite.
Så imorgon måndag ringer vi och pratar med veterinären igen, få se vad de säger.
I övrigt är hon pigg och glad som vanligt, äter och dricker som hon ska.
Märks att hon börjar bli lite rastlös, så jag får börja aktivera henne med hjärngympa tror jag så hon inte börjar klättra på väggarna =)
Lek och bus utomhus med de andra är uteslutet då hon springer upp såret igen då.
Annars tror jag hon är ganska så nöjd med all uppmärksamhet hon får *fniss*
Hon är ju sån som alltid vill stå i rampljuset ;o)
Sova i mattes säng på övervåningen sit de andra hundarna inte tar sig är inte helt fel ;o)

Nu hoppas vi på ett snabbt tillfrisknande och bra svar på provreslutaten!

Veterinären

För två veckor sedan var jag in till vet med Troja för att kolla hennes kliande och knölen på tassen.
Knölen har hon ju haft länge, vet har tittat på den tidigare, men då den inte påverkat henne alls så tyckte den veterinären att vi inte behövde ta bort den.
Men nu har den blitt aningen större så man ser att den skaver så nu ska den bort!
Hon har dessutom kliat sig väldans mye ett tag.
I och med att ingen av våra andra börjat så tror vi inte att det är ohyra. Vet hittade inget heller när vi var där.
Vi tog inga prover då när vi var in, istället fick vi en tid för att operera bort knölen på tassen och så fick vi med oss fiskolja, för klådan, och örondroppar mot en lindrig öroninflammation.
Tycker att hon blitt bättre både i örat och kliandet, men det kan ju vara för att jag VILL det ska vara bättre =)

Imorgon bitti/förmiddag ska vi alltså in igen.
Vet inte om jag bara ska in och lämna av henne och sedan hämta henne på eftermiddagen, eller om de opererar på en gång. Operationen BÖR inte vara komplicerad, men komplikationer kan ju alltid uppstå.
På ett vis vill jag lämna av henne för att hämta sedan, för jag AVSKYR verkligen när hundar skall sövas, man ser hur de bara försvinner och blir helt lealösa.. jag tror alltid att de slutar andas....
Samtidigt vill jag gärna vara på plats IFALL oturen skulle vara framme och något oförutsett skulle hända.
Det får vi ju verkligen hoppas att det inte gör, men ni förstår nog vad jag menar =)

Vi kommer alltså imorgon att operera bort knölen på tassen, skicka den på analys, sedan kommer vi också ta blodprover på henne för att utesluta allergier osv för klådan, kommer förmodligen även ta skrapprov på huden.
Se så öroninflammationen är borta.
Och mitt upp i alltihopa så har hon plötsligt mycket konstig svansföring....??
Ser ut typ som om hon har vattensvans, men hon har absolut inte något ont.
Ska be dem ta en kik på det när vi ändå är inne.
Tur man har hunden välförsäkrad säger jag =)
Ringde och pratade med Agria igår för att höra lite vad som går på försäkringen och vad som inte gör det.
De sa då att alltihop, även analys och blodprov, kommer gå på försäkringen!
KANON! =)

Så nu mina vänner är det bara att hålla tummarna att allt går bra imorgon och att knölen efter analys, visar sig vara ofarlig!

 

 

 


Slakten har börjat...

Finns få saker här i världen som kan framkalla så enormt starka känslor hos mig som VARGEN.
Har alltid kännt starkt för detta vackra djur.
Hur någon kan vilja skada och döda denna magnifika varelse går över mitt förstånd.
Men jag antar att om jag kan känna så starkt för vargen, så måste någon kunna känna samma starka känslor mot vargen... eller hur?
Jag har svårt att ens disskutera saken med någon som är emot vargen.
Jag blir så förbannat upprörd, arg, ledsen, pissed off helt enkelt.
Vargfrågan berör.
Många som man pratar med fnyser och kommer med något som "lätt för dig att säga, du bor inte mitt i det" när man disskuterar vargens vara eller icke vara, när jag då svarar att jag är född och uppvuxen i Dalarna, där vi har gott om varg, om man nu ens kan säga det med det varbeståndet som finns idag, så blir de inte så sturska längre.

Idag inleddes vargjakten.
De har fått tillstånd att skjuta 20 vargar.
Jag törs inte ens gissa hur många jägare som gett sig ut i skogen idag, ivriga, förväntansfulla....
Jag tycker det är skrämmande att några aktivister för vargen också ger sig ut i skogen.
För att störa, och skrämma bort vargen.
Jag förstår dem. Jag skulle också vilja ge mig ut och skrika högt att de ska ge sig av, gömma sig, fly för sina liv.
Men förnuftet tar överhanden.
Det kan bli farligt.
Beväpnade jägare som möter aktivister, som förmodligen är ganska hatiska och aggresiva.
Jag bara hoppas på det bästa. Att ingen människa kommer till skada.
Hade jag fått bestämma så skulle inte heller några vargar komma till skada.
Men oddsen för DET ser inte så bra ut.

Jag tycker ändå det är märkligt.
Så många som protesterar och kämpar för att vargen ska få leva, ändå verkar ingen höra oss.
Jag trodde vi levde i demokrati.
Där folket har rätt att göra sin röst hörd.
Jag börjar tro att jag har fel...


Det gör mig ledsen, arg och frustrerad.
Jag känner mig så hjälplös!

Detta klippet är tillägnat vargen, och ni som kämpar för dess överlevnad!
 


Så älskad och så hatad....


Nytt år, nya tag!

Firade det nya året i Borlänge som sagt!
Kul att träffa släkt och vänner!!!!!
Blev en hel del promenader och så fick hundarna prova att dra "på riktigt" ;o)
Spände för småtjejerna framför en pulka och tanken var då att brorsans 1,5åriga dotter skulle få åka lite.
Men bara på skoj satte jag mig i för att se om de orkade. Det gjorde de.
Och som de gjorde det!!!
Haha, var bara att hålla i sig och försöka bromsa och styra på rätt ställen ;o)
De fick dock inte dra så långt då de inte är vana,men de hade riktigt roligt, så även matte!
Nån dag senare tog jag ut sparken.
Med småtjejerna framför och riktigt fastspända i sina fina selar och med Beya vid sidan så åkte vi iväg en liten vända. Då B aldrig vill dra fick hon springa bredvid mig och jag höll henne i kopplet (hon hade en sele på). Men vad förvånad jag blev! Lilla söta Beya tyckte det var jättekul att dra matte på spark!
Så jag fick hålla god min och klamra mig fast vid sparken bäst jag kunde hahaha =)

Lite bilder från Dalarna;


Och så iväg!


Stackars lillebror var fotograf.. Ni ser Trojas rumpa, till vänster ur bild är Storm och så jag i mitten... ni kan ju gissa hur det gick sen... *fniss*


Troja är nästan alltid lös på promenader och nu när det var så mycket snö fick Beya oxå det...;


Massa snö var det överallt =)


Nyårsaftonen tillbringade vi med min finaste LillFiz!!!! <3<3<3
Ja och Mr Fixalot var så klart oxå med!
(Fia och Rickard heter de egentligen sägs det...)
Och så här glada var vi!!;


Självaste tolvslaget infirades med rakettittande och pusskalas för oss människor;


För hundarnas del blev det att ligga inne i godan ro med varsitt märgben!
Så skönt att inte ha skottberörda hundar!!!

Det var nyår det!
Nu är vi tillbaka på ön igen och vardagen.
Är en del på gång nu verkar det som, den som lever får se =)

Avslutar med en vacker soluppgång från mitt underbara Dalarna <3


RSS 2.0