Esarosa

Vilken härlig kväll vi haft!
Strålande sol och lite småkylig höstluft, nice!!
Tog mig en rask promenad med hundarna, Storm fick inviga sin nya Y-sele (Hurtta).
Då varken jag eller M lagt energi på att koppelträna stormvinden så är hon ganska hemsk att gå med i koppel. Tyvärr.
Jag ansåg att det var Ms ansvar då det var han som var mest angelägen om att skaffa husky, och han ansåg att det låg på mig då jag helt plötsligt "kan sånt där bäst".
Vad bra det hade varit om han alltid kunde tycka så, våran syn på hunduppfostran går isär lite då och då..

Hur som haver så mer eller mindre hänger Storm sig själv i halsband, hon drar så hon nästan får andnöd. Hon har en vanlig sele också men den har hon visst vuxit ur märkte jag i förra veckan då den bara gled upp och satte sig vid halsen så luftvägen stängdes.
Så då beställde jag en likadan sele som jag har till de andra tjejerna.
Satt helt perfekt, men är ändå ställbar så hon kan växa lite till i den.
Promenaden gick då också betydligt bättre, visst låg hon på som ett ånglok i början, men hon fick i alla fall luft!
Sen tröttnar hon att dra så hårt efter en liten stund, visst kopplet är sträckt mer eller mindre hela tiden, men när man gått ett tag så blir det lite mindre spänt ;o)
Nu har jag ju dessutom inhandlat ett hundförarbälte som jag fäster kopplet i och slipper ha en dragandes husky i koppel i handen! Helt suverän uppfinning!
Dessutom får man ben, lår och rumpmuskler på köpet! ;o)
T fick vara lös större delen av promenaden. Hon håller sig nära ändå.

Var väl ute en 45min ca.
Kände att både jag och hundarna hade ork kvar när vi kommit hem så jag tog först ut T för lite lydnad. Går framåt hela tiden! Känns riktigt roligt! Till och med med apporteringen! *yeeeey*
Vi körde i en halvtimma cirkus.
Då T som sagt börjat löpa tänkte jag att jag skulle testa och se hur B ligger till i lydnaden ifall jag kanske tävlar med henne istället.
Vilken skillnad det är att träna dem!
B känns ENORM!!
Det är ganska stor skillnad i storlek på mina damer!
Men OJ vad hon tyckte det var kul!
Vi körde igenom alla moment i 1an.
Hon KAN dem ju.
Frågan är hur det är med hennes uthållighet....
Åh just det ja!
Körde en apportering där hon faktiskt ska springa ut och hämta kastad apport, komma in med den, sätta sig vid min sida och hålla den tills jag säger till. Detta har hon aldrig fixat. Hon hämtar och kommer in utan problem med sen har hon alltid släppt den.
Idag gick hon in till min sida och satte sig med apporten fortfarande i munnen!!!!
Det var en hel del tuggande och ganska stora hjälper med viftande armar från min sida och hennes blick som säger "men matte, ta den nån gång då!"
Men hon gjorde det!! Två gånger dessutom :) Me happy!!
Det enda moment hon inte riktigt fattat är ställande under gång. Men det tror jag inte ska vara några större problem att lära in.
Så kanske kanske kanske.... kanske det blir tävling med henne trots allt...
Skulle ju faktiskt vara ganska roligt att testa, se om hon håller för det nu. Var ändå två år sedan vi försökte sist.
Både hon och jag har lärt oss massor sedan dess....

Imorgon eller på fredag ska jag med Jenny ut och spåra.
Det ska bli roligt.
Har dock inte bestämt vilka hundar jag tar med.
Beya blir det garanterat då jag faktiskt har funderingar på att kanske få henne redo till apellen någon gång i framtiden....
Kanske tar bara henne så jag verkligen kan fokusera enbart på henne.
Vi får se...

För övrigt stinker det koskit här hemma då vi gick på en åker som de tydligen haft ut sånt därnt på.
Vad kan jag säga.
Vi bor på landet!! Hahahahaha

Som vanligt händer det mycket på samma gång.
Att man aldrig kan få en lugn stund när man har hund!

Det var nära att ett av Trojas cert blev indraget pga sjabbel från arrangerande klubb.
Men fick idag veta att det blev godkänt så hon har 2 cert och inget annat.

I förrgår upptäckte hundarna att staketet längst ner på tomten är ganska lågt.
Så lågt att man kan hoppa över och jaga upp grannkatten i ett träd.
Tur att det bara är skog bakom och sen åker, ingen väg eller så.
Matte blev arg. Riktigt arg.
Storm fick jag tag på först då hon trodde att hon kunde springa förbi mina fötter utan att jag skulle hinna ta tag i henne. Oj vad fel hon hade. Sög tag i nackskinnet på henne så det tog tvärt stopp. På med ett retriverkoppel som jag fått tag på i farten ut.
Nästa hund var Beya. Hon insåg att matte var riktigt förbannad och vad gör man då?
Jo, man kommer saaaaaakta fram och talar om med hela kroppen att man är liten och inte menade vad man gjort. Jag morrade lite åt henne och vände ryggen till. Jag visste att hon inte skulle gå därifrån så det andra kopplet jag hade med sparade jag åt Riki.
B la sig bakom mig och rörde sig inte en millimeter.
Till slut kom även mr Riki fram, på med kopplet.
Nu fattades bara en hund.
Var var Troja?!
Tyckte det var lite märkligt att den hunden som är mest ranglåg gentemot oss människor var den enda som inte kom. Efter att ha ropat en gång till hör jag ett klirrande ljud.
Hon hade sprungit hem och satt vid grinden!
Kanske trodde hon att jag inte skulle märka att hon också vart på rymmen ;o)
Hon mötte oss när vi gick tillbaka, med hukad kroppshållning, öronen bakåtfällda, svansen vajandes mellan bakbenen. Behövde inte skälla på henne, hon visste ju redan.
Tog in dem i huset. Kvällsmaten blev de utan då jag höll på med den när de rymde.
Sa åt dem att lägga sig.
Alla 4 la sig i köket och där låg de utan att röra sig i 20min!
Då kan man förstå hur mycket ilska det osade om mig. R och S brukar inte reagera särskilt mycket om jag blir lite arg i vanliga fall.
Sen åkte jag till Jenny, som var planerat sedan innan.
Fortfarande när jag gått ut och låst dörren låg de kvar.

Igår tänkte de elda upp huset.
Jag och Mange jobbade så Ms lillasyster Jessica skulle kika till dem på kvällen.
Fick ett sms av henne där hon skrev att ena plattan på spisen var på när hon kom och hade nog stått på ett tag för det var jättevarmt i köket....!
Fy fasen vad otäckt!!
Någon av hundarna hade väl hittat nåt spännande på spisen/bänken och på vägen ner kommit åt vredet för plattan...
Som tur är har spisen en egen strömkälla så i fortsättningen måste vi komma ihåg att stänga av den om vi lämnar hundarna ensamma.
Hade nog aldrig förlåtit mig själv om det börjat brinna....

Har ju anmält T till lydnadstävling 17okt.
Upptäckte nyss att hon börjat löpa!!
Skit.
Om hon inte är en duktig hund och löper snabbt så verkar det inte bli någon premiär för oss då..
Funderar om man kanske skulle testa B i så fall.. Jag behöver tävlingserfarenhet och B skulle kanske tycka det var kul att få göra något annat. Kanske.

Vi får se, vi får se.

På söndag morgon tar jag och Mange färjan till Nynäshamn.
Sedan åker vi vidare till Stockholm på minisemester!!
Ska bo på hotell, bra med en karl som jobbar på hotell så vi får bo billigt ;o)
Det ska bli skönt att komma iväg några dagar faktiskt.
Jessica är gullig och bor hos oss med flocken under tiden.

   

....med lydnaden för mig och Troja!
Känns som vi har bra flyt och kommit in i en riktigt positiv rytm!
Har varit på kurs idag där vi började med plats i grupp.
Har faktiskt aldrig gjort det med Troja (eller jo, på tävlingslydnaden för över ett år sedan, men den räknar jag inte med..) och hon fixade det riktigt bra trots svår störning från andra som tränade lydnad längre bort och från agilitybanan som låg alldeles intill och där det var riktigt livat med hundar som skäller, springer, smäller i hindren osv..
Hon låg stilla men hade en aning svårt att riktigt fokusera, men jag är riktigt nöjd med henne.
Sedan körde vi tandvisning.
Var riktigt nyfiken på hur hon skulle göra då hon ju faktiskt är van att främlingar kollar hennes tänder från utställning men där står hon ju upp och hon brukar ofta backa något steg.
Satte henne vid sidan, hälsade på instruktören. Instruktören strök henne lätt på huvudet och tittade sedan på tänderna. Troja rörde sig inte en millimeter vare sig före eller efter hon tittat! =) Duktigt!!!
Sedan var det linförighet.
Eller ja, jag stoppade undan kopplet då jag mest tycker det är i vägen och T håller sig ändå vid mig.
Inga problem där, hon börjar dessutom få till snygga svängar åt båda hållen, hon har förstått att när jag gör halt så ska hon sätta sig i fotposition, ibland fuskar hon fortfarande och sätter sig snett men då uteblir belöning och hon sätter sig tillrätta utan att jag behöver säga något utan bara väntar ut henne.
Sedan började vi med plats under march.
Det har vi jobbat en del på på sista tiden. Hon börjar inse nu att hon faktiskt ska lägga sig trots att jag fortsätter gå och hon börjar dessutom lägga sig rakare. Än blir det ofta dubbelkommando (får säga ligg 2ggr) då hon helst inte vill lämna min sida, men de gånger hon lägger sig på första blir det MYCKET beröm ;o)
Körde även igenom hopp.
Tror nog att lilla T var ganska trött i skallen efter att ha arbetat ganska så intensivt innan. Hon gjorde det hon skulle men inte med den fart hon brukar ha, inget som oroar mig dock, man får bli trött ibland också =)
Sen tog vi en fikapaus!
Hundarna fick sitta i bilarna och ta igen sig lite.
Blev lite genomgång av momenten i 1an och mycket övrigt hundsnack. Mycket trevligt tyckte jag =)
Verkar som sagt vara ett riktigt trevligt gäng.
Efter fikat tränade vi lite apportering.
Mitt mardrömsmoment.
Har lite problem då T inte vill hålla den vid mig, hon vet vad jag vill, men hon förstår inte vad det ska vara bra för. Till och med instruktören sa att det syns tydligt att hon vet precis vad jag vill men att hon tycker att det är helt onödigt ;o)
Dock gjorde vi faktiskt framsteg idag.
Hon tog upp den och höll en kortkort stund, BELÖNA!!!!!!
Och plötsligt blev det lite roligare när matte vart så himla glad!
Tror nog att bara jag får det att lossna för henne så kommer vi göra framsteg relativt snabbt även där.
Hon är ju inte dum lilla damen, och arbete är ju kul....
Sen var klockan plötsligt kvart i nio och slut för dagen.

Passade på att be en av instruktörerna att prova kampa lite med Troja.
Har fått klartecken att göra MT med henne den 18sept så jag vill se hur hon gör med en främmande.
Jag tog kampstocken och drog igång henne.
Hon tar rejält tag och släpper inte!
Kastade den till Sofie (som hon heter), hon tjoade lite, sen hade hon en Troja som satt fast i kampen ;o)
Och som hon tog i!!!
Hon till och med morrade hahaha, mitt lilla monster. Kanonbra!
Bad henne gå iväg en bit, hon gick kanske 15m, smällde med kampen i backen, jag släppte Troja som stack iväg och SMACK! kampa kampa kampa!!!!
Ska försöka leta reda på någon mer som hon inte känner att kampa med henne också och dessutom gå ännu längre bort. Bara för att se om hon är med på noterna.

Hemma blev vi glatt mottagna av resten av flocken!
De tycker nog att det är lite orättvist att bara T får följa....
Ska försöka dra med mig hela flocken och lägga lite spår åt dem någon dag.
Har nu beställt ett hundförarbälte så det kanske blir lite enklare att ha med allihopa på långpromenad när Mange jobbar.
Nu när hösten kommer krypandes rycker det i min långpromenadsnerv ;o)
Var ut på en 6km promenad här om dagen med alla 4, gick bättre än jag väntat mig, men det är drygt att gå med dem allihopa. Speciellt då de trissar upp varandra.. T har dessutom fått för sig att om selen är på så SKA man dra...hmmmm....=)

Börjar i söndags.
Kursstart på tävlingslydnad klass 1 för mig och Troja.
Missade 2/3 av den då jag slutade 10.15 och kursen började 9.30-11.45.
Men kändes som att det inte gjorde så mycket, de hade haft genomgång av momenten, vad kursen ska handla om osv, inget jag inte redan visste om.
Insåg väldigt snabbt att det nog faktiskt bara är jag och T som tränat inför tävling tidigare, resten av gänget var alldeles nya inom det. Men då vi har tre instruktörer så oroar jag mig inte över att vi inte får den hjälp vi behöver.
Verkar vara ett trevligt och glatt gäng, de flesta hade gått vardagslydnad ihop så de kände varandra de enda nya var vi och en tjej med en schäfer. Sen hade vi en labrador, en flat, en pudel och en vad jag tror var en pincher. Alla svarta, även schäfern var mörk....:)
Troja var väldigt nyfiken på de andra och hade en aning svårt att koncentrera sig ordentligt, inga konstigheter med det. Vi fick skriva på en lapp vad målet med kursen var för oss. Deras mål är att vi ska vara startklara för 1an i december då de har en officiell tävling här.
Mitt svar på det blev att vi ska vara klara för tävling i oktober ;o)
Instruktörerna skrattade lite när jag sa det, är ju oktober väldigt snart.
Men jag tror absolut inte att det är omöjligt och även om vi inte är 100% klara till den tävlingen i oktober tror jag ta mig sjutton att vi startar ändå bara för att få lite tävlingserfarenhet =)
Det är inte hela världen om det inte går bra på vår första tävling! T skiter fullständigt i mattes nerver också så det tror jag bara är en nyttig erfarenhet för oss.
Instruktörerna blev för övrigt ganska impade av hennes fotgående... ;o)

Direkt när kursen var slut åkte vi hem, packade bilen och åkte ut till Fårö igen!! <3
Blev glatt mottagna av gänget där; Pontus, Marcus och Nadja.
På kvällen drack vi lite öl, tjattrade och hade allmänt trevligt.
Vi satt uppe på loftet där Marcus bor. Mange fick för sig att hundarna också skulle upp.... Trappen upp är brant!
Ganska stort mellan trappstegen, och bara luft emellan, inget täckt... som en stor stege nästan.
Om hundarna hade problem att ta sig upp?? Icke!
När det var dags att ta sig ner..?
Troja inga problem, men av säkerhetsskäl gick M med i trappen och höll i halsbandet. Samma sak med Storm. Och med Beya. Riki däremot tyckte inte att det var kull alls. Så husse fick bära ner sin modiga akita på 40kg för trappen *fniss*
Vi tog in hundarna i stugan.
Så fick Mange försig att vi skulle gå till stranden... En låååååååååång sandstrand.
Okej sa jag. Så mitt i natten travade vi två ner till la playa.
Att hitta dit i kolsvarta mörkret mitt i natta var inte det enklaste. Vi går på en liten stig med skog på sidorna XD
Men fram kom vi. Satte oss på stranden och bara lyssnade på vågorna. Så avslappnande!
Så fick då lilla jag för mig att det skulle vara ganska festligt med ett nattligt nakendopp i the big blue ;o)
På något vis lyckades jag få M att tro att det var en utmaning att han inte vågade så sagt och gjort! Blev ett nattligt havsbad! Var inte så varmt om jag säger så.... Men kul hade vi, speciellt på hemvägen men det är en annan historia ;o)

Dagen efter var det meningen att grabbarna skulle fiska och jag och Nadja ta hundarna på långpromenad. Men Nadja var tvungen att åka in till staden på lite ärenden. Så jag skjutsade ut boysen till sjön och drog sedan vidare ut till raukarna med hundarna!
Ganska häftigt att se faktiskt. Hundarna var i himlen, massa terräng att gå i, havet bara en liten bit ifrån.... Troja var nog i sjunde himlen, SÅ mycket stora stenar att klättra på!!!! <3
Hade gnagande i bakhuvudet att det måste vara ett perfekt tillhåll för ormar.... Massor med solvarma stenar..
Efter att ha gått bara en liten bit började vi känna av värmen, hundarna flåsade ganska rejält. För att vara så öppet som det faktiskt är där måste jag säga att det var ovanligt vindstilla. Kom någon enstaka halvhjärtad vindpust någon gång ibland.
Så jag tänkte att vi går väl ner till havet så hundarna får svalka av sig.
Just där var det väldigt mycket sten innan havet (vid havet också för den delen..) och bara en 10-20m innan vi kommit ner hör jag hur det väser till. Storm hoppar åt sidan och då får jag se den största huggorm jag någonsin sett, snabbt ringla ifrån oss!!
Jag var väldigt glad att S reagerade som hon gjorde, i vanliga fall kastar hon sig framåt för att undersöka saker. Gjorde hon i och för sig nu också men inte förrän efter hon hoppat åt sidan, så jag hann hålla tillbaka henne.
Tror ni jag fortsatte ner till havet? Nope.
Fortsatte att följa vägen längre bort sedan kom vi fram till ett betydligt bättre ställe att släppa ner hundarna till vattnet.
Hundarna var ganska trötta när vi kom tillbaka till bilen.
Körde "hem" dem och gjorde sedan grabbarna sällskap med fisket.
Var ute i några timmar, jag fick bara två små aborrar som fick åka i vattnet igen, men pojkarna hade fångat riktigt fina aborrar så på kvällen blev det aborre till middag *mums*

Imorse gick jag och Mange ner till stranden igen med hundarna och lät dem springa av sig lite. Så här års är det så gott som folktomt där.
Nu är vi hemma i Eskelhem igen, M jobbar, imorgon jobbar jag, sen på torsdag är det dags för kurs igen!

Fullt ös medvetslös!!


T är inte rädd för höjder =)






Finaste <3


T laddade järnet för att komma ikapp....=)


Och så svalkar man av sig lite...


Sen full fart igen!


Storm får sig en omgång av tjejerna..


Soffhäng ;o)