Skogen!!!
Igår eftermiddag tog vi bilen ut till Eskön. Vi tyckte att hundarna behövde lite skogsluft och en chans att springa av sig lite överskottsenergi.
Dit vi gick är det en udde, alltså har man i normala fall vatten på 3 sidor så det är perfekt att släppa hundarna där, de kommer inte så långt. Tyvärr så var det fortfarande is på vattnet och den här tiden på året kan det vara lite lurigt. Mange släppte Riki först, och han sprang givetvis ner till isen. Men efter ett nej så höll han sig vid kanten. Släppte sen Beya som sprang ner till Riki, hon förstod snabbt att isen fick de inte vara på, och så lilla Troja som rusade dit, ut på isen, tvärnit när matte vrålar NEJ, funderar i två sekunder, kommer sedan springandes till fast mark igen och får massa beröm :o) Så fort någon av dem gjorde minsta tecken att gå ut på isen så kom det ett tydligt nej. Så till slut höll de sig på fastmarken och vi behövde inte tjata på dem, duktiga hundar!!
Gissa om de behövde komma ut i skogen??
Beya som en längre tid betett sig ganska underligt och varit allmänt loj och inte velat nåt alls, fick världens tokryck och bara sprang sprang och sprang!! Hela hon utstrålade glädje!! SÅ kul att se :o)
Det var fullt hålligång på doggsen hela tiden, men efter ett tag märktes det vem som faktiskt är i bäst kondition... Beya brakade ihop på en snöfläck lycklig, nöjd och trött.
Riki tappade fart och var inte fullt lika snabb och springglad efter ett tag.
Troja är en duracellkanin!! Haha, hon bara går och går och går XD
Visserligen är hon också den av hundarna som brukar få vara lös mest på promenader då hon sällan avviker från flocken, dessutom brukar jag cykla med henne, B burkar visserligen också vara med på cykelturerna men hon travar utan att anstränga sig i onödan medan T verkligen arbetar, hon drar och galopperar och tar i för allt vad hon är värd.
Hemma igen hade vi tre blöta, skitiga, nöjda och trötta hundar :)
Husse och matte likaså :)
Dit vi gick är det en udde, alltså har man i normala fall vatten på 3 sidor så det är perfekt att släppa hundarna där, de kommer inte så långt. Tyvärr så var det fortfarande is på vattnet och den här tiden på året kan det vara lite lurigt. Mange släppte Riki först, och han sprang givetvis ner till isen. Men efter ett nej så höll han sig vid kanten. Släppte sen Beya som sprang ner till Riki, hon förstod snabbt att isen fick de inte vara på, och så lilla Troja som rusade dit, ut på isen, tvärnit när matte vrålar NEJ, funderar i två sekunder, kommer sedan springandes till fast mark igen och får massa beröm :o) Så fort någon av dem gjorde minsta tecken att gå ut på isen så kom det ett tydligt nej. Så till slut höll de sig på fastmarken och vi behövde inte tjata på dem, duktiga hundar!!
Gissa om de behövde komma ut i skogen??
Beya som en längre tid betett sig ganska underligt och varit allmänt loj och inte velat nåt alls, fick världens tokryck och bara sprang sprang och sprang!! Hela hon utstrålade glädje!! SÅ kul att se :o)
Det var fullt hålligång på doggsen hela tiden, men efter ett tag märktes det vem som faktiskt är i bäst kondition... Beya brakade ihop på en snöfläck lycklig, nöjd och trött.
Riki tappade fart och var inte fullt lika snabb och springglad efter ett tag.
Troja är en duracellkanin!! Haha, hon bara går och går och går XD
Visserligen är hon också den av hundarna som brukar få vara lös mest på promenader då hon sällan avviker från flocken, dessutom brukar jag cykla med henne, B burkar visserligen också vara med på cykelturerna men hon travar utan att anstränga sig i onödan medan T verkligen arbetar, hon drar och galopperar och tar i för allt vad hon är värd.
Hemma igen hade vi tre blöta, skitiga, nöjda och trötta hundar :)
Husse och matte likaså :)
Mange och Riki
En mycket nöjd Beya :)
Riki
Finaste Troja
Kommentarer
Trackback
