Esarosa

Plockade fram massa frolic i småbitar och klickern idag.
Vädret är grått och trist med regn lite då och då så jag bestämde mig för att stanna inomhus.
Tänkte att jag lika gärna kan passa på att göra ett försök att klicka in Riki :)
Sagt och gjort! Stängde av hallen med kompostgaller för att inte bli störd av de andra och tog dit Mr. R.
Han var lite skeptisk först men när han insåg att jag hade godis bestämde han sig för att samarbeta ;)
Nu i början lär jag honom endast att klick betyder belöning. Så jag jobbade kanske 5min med honom och jag kunde se hur poletten sakta började trilla ner. Bröt då med honom så att han i lugn och ro kan fundera på vad han lärt sig idag.

Så var det dags för vilddjuret a.k.a Troja!
Den hunden älskar verkligen att jobba! När klickern åker fram och jag bara står passiv börjar hon köra hela sitt register vad hon kan. När inget av det gav belöning idag så satte hon sig mitt emot mig med en väldigt frågande blick. Jag kunde riktigt se hur hon funderade. VAD vill matte egentligen att jag ska göra?.... Hon ställde sig upp och snabbt som sjutton kom ett klick och belöning. AHA! Jag ska alltså stå upp, kom hon fram till. Men sen då?
Bara att stå stilla verkade inte ge någon belöning. Kanske om jag rör mig liiiiite bakåt? KLICK!!! Belöning. Sen gick det undan. Idag skulle vi lära oss att backa!

Det är det som är tjusningen med klicker och shaping. När hunden själv får klura ut vad man vill att den ska göra så går det så snabbt när den väl förstår. Det gäller bara att vara snabb med klick och belöning och belöna minsta lilla i början. Dessutom slipper man träna bort hjälper som tex handrörelser osv efteråt. Det jag och T har störst fokus på nu är bakdelskontroll. Himla bra att kunna för att få in hunden i rätt position vid fotgåendet och få till snygga svängar. Har varit dålig på att träna det med henne från början så nu börjar vi från scratsch. Och om vi frågar T så är det sååååååå roligt!!! :o) Hon vill inte sluta träna.

När det var dags för Beya så smet T in i hallen igen och tittade förhoppningsfullt på mig. Hennes blick sa: snälla bara en liiiiiiten stund till!??! Skrattande tog jag ut henne därifrån och sa åt henne att vänta. Att vila och låta allt nytt sjunka in är även det viktigt. Beya tyckte också att det var superroligt att träna lite. Hela hon studsade runt i hallen, backa, snurr, backa, skall, snurr, ligg, sitt, stå.... jag hade inte ens tagit fram klickern än :) Med B har jag inte nån plan vad vi ska träna. Det får bli vad vi känner för just då. Har inga ambitioner att tävla med henne ändå då hon inte tycker att det är så roligt. Matte blir så konstig tycker hon. Nervositet kan ställa till med mycket när man har en hund som känner av minsta humörsvängning. Så vi tränar det vi tycker är kul och håller oss sen till spår.

På tal om spår förresten. Till min stora lycka såg jag igår att snön smält bort i den lilla skogsplätt som finns här utanför. Gissa vad jag gjorde idag?! Självklart la jag ett varsitt spår till doggsen!

Troja fick det längsta och svåraste spåret med längst liggtid. Hon är den som är mest spårnoga.

B fick ett ganska enkelt kort spår.

Riki har aldrig gått personspår så hans spår låg det godisbitar i. Husse tror inte att Mr. R vill gå personspår, men jag har bestämt att bevisa motsatsen XD

Han fick ett kort spår bara för att få upp intresset. Han var först ut. Hittade spårbörjan utan problem och tyckte sedan att det var väldigt viktigt att markera ett träd bredvid. Blev aningen förvånad när jag avbröt och tog tillbaka honom till spåret och lugnt upprepade spåra. Ner med nosen i backen igen, hittade lite mer gottis,tog några steg med massor av beröm från mig. Hittade en till fläck som skulle pinkas på. Blev än en gång avbruten och tillbakavisad på spåret. Han gav mig en blick som förmodligen betydde nåt liknande med: varför gör du så där för? Upprepade lugnt "spåra", han kikade lite på mig, satte ner nosen i backen vaarpå jag berömde massor. Då verkade det gå upp ett ljus för honom för helt plötsligt började han följa spåret. Fick uppmuntran från mig och han fortsatte hela vägen till spårslutet utan att försöka pinka mer. 1-0 till mig :D Visst kan han lära sig personspår!

Varken B eller T hade några bekymmer med sina spår. De var mest lyckliga att äntligen få spåra igen! :)

Ett år gammal bild på mina vackra vargar <3